Jag tänkte börja det här vårtalet med en dikt på tre rader. Den är av Alf Henrikson och låter så här:
Årligen knoppades vårarna.
Vårligen hoppades dårarna.
Svårligen stoppades tårarna.
Det här är väl egentligen en nonsensvers, som Alf skrev bara för att visa att man kan rimma på precis vartenda ord i en dikt. Men jag tänkte ta dess tre rader som rubriker för mitt lilla vårtal.
FÖRST alltså:
1) ÅRLIGEN KNOPPADES VÅRARNA
Ja, fast hur mycket våren knoppats just till valborgsmäss, det kan allt vara lite olika, det. Säkrast och mest sker det väl i Skåne, t.ex. i Lund, där jag bodde nästan 4 år och där de berömda magnoliorna till och med blommar så här års. Men där kan man ju å andra sidan inte med gott samvete sjunga som manskören "Vintern rasat ut bland våra fjällar". Två frågor uppstår genast: "Vad då för vinter?" och "Vad då för fjällar?".
Å andra sidan glömmer jag aldrig när jag några år senare hade min första anställning som lärare i Storumans kommun och firade valborg i Tärnafjällen. Valborgshelgen 1997 slog alla snörekord. Där var det både vinter och fjällar så det räckte, så den kritiska frågan inför vårsången blev där lite annorlunda: "Vaddå RASAT UT?"
Nä, man måste nog säga att Bollnäs och Hälsingland är den optimala platsen för valborgsfirandet. Kung Vinter har åtminstone sporadiskt rasat med snö och minusgrader. Och vi har tillräckligt mycket vår för att med till visshet gränsande sannolikhet fastslå att vintern har "rasat ut". Något slags "fjällar" har vi ju också, i alla fall uppströms.
För det andra:
2) VÅRLIGEN HOPPADES DÅRARNA
Ja, världen är ju full av alla dessa naiva människor som faktiskt hoppas att också andlig, mental och politisk vinter kan förbytas i vår och värme. Bland många andra exempel har vi ju våra vänner i Zimbabwe, där regimen länge tyckts vilja ge begreppet valhemlighet en helt ny innebörd.
Vintern tycks inte heller ha rasat ut på världens tak, bland Tibets verkligt grandiosa fjällar - eller i de områden i Mellanöstern som vi i åratal följt i den dagliga nyhetsrapporteringen. För att inte tala om alla områden som aldrig kommer med i någon nyhetsrapportering och där man inte alltid kan lita på ordspråket "Inga nyheter betyder goda nyheter."
Ibland frågar man sej var vårtecknen finns - eller om det rent av är dåraktigt att förvänta sej deras ankomst.
Jag tycker att i alla fall att Bollnäs är ett bra ställe att vänta in våren på också i det här avseendet. Här har vi människor från världens alla hörn med ibland svåra erfarenheter men med vårliga förhoppningar om en framtid. Och här har vi länge varit måna om att barn, ungdomar och vuxna av precis alla slag och fason ska få en bra grund att stå på i livet.
När vår familj snart firar 5-årsjubileum som bollnäsbor kan jag säga att jag är glad över att få bo i en bygd med en välkomnande attityd till både norrbottningar och burundier. Och där vi inte sorterar bort vår avkomma om den har flickkromosomer - som man alltför ofta gjort i t.ex. Indien - eller sorterar bort vår avkomma om den har en kromosom mer än andra - som man alltför ofta gjort på senare år i t.ex. Danmark.
Jag tycker att i alla fall att Bollnäs är ett bra ställe att vänta in våren på också i det här avseendet. Här har vi människor från världens alla hörn med ibland svåra erfarenheter men med vårliga förhoppningar om en framtid. Och här har vi länge varit måna om att barn, ungdomar och vuxna av precis alla slag och fason ska få en bra grund att stå på i livet.
När vår familj snart firar 5-årsjubileum som bollnäsbor kan jag säga att jag är glad över att få bo i en bygd med en välkomnande attityd till både norrbottningar och burundier. Och där vi inte sorterar bort vår avkomma om den har flickkromosomer - som man alltför ofta gjort i t.ex. Indien - eller sorterar bort vår avkomma om den har en kromosom mer än andra - som man alltför ofta gjort på senare år i t.ex. Danmark.
När vi har lärt oss den gamla visan "Röd och gul och vit och svart / gör detsamma har han sagt" borde vi kanske fortsätta "Med eller utan Downs syndrom, / tjej- eller killekromosom, / lika värda är alla barnen på vår jord."
Annars riskerar vårt fina slagord om allas lika värde klinga lika tomt och konstigt som sången "Vintern rasat ut" i tärnafjällen 1997.
Alf Henriksons sista rad var: 3) SVÅRLIGEN STOPPADES TÅRARNA
Men det går! Visst kan det göra ont när knoppar brister, och visst kan pollenallergiska ögon tåras av både den ena och den andra orsaken. Också våren kan vara tuff - och saknaden kan vara stor. Men livet kommer på bred front, och den lösssläppta vårfloden bara väller fram.
Alf Henriksons sista rad var: 3) SVÅRLIGEN STOPPADES TÅRARNA
Men det går! Visst kan det göra ont när knoppar brister, och visst kan pollenallergiska ögon tåras av både den ena och den andra orsaken. Också våren kan vara tuff - och saknaden kan vara stor. Men livet kommer på bred front, och den lösssläppta vårfloden bara väller fram.
Jag åkte från Ångermanland i eftermiddags och njöt av alla forsar och fall. "Inget är som väntans tider, vårflodsveckor, knoppningstider". "Såg du det landet, där sjöarna ler / och där forsens språng är en jubelsång / där i skogens trolska drömmarsal?"
Det är stort att få leva i vårens tid. Det är stort att få vara människa - låt oss aldrig glömma det. Det anstår oss inte att göra oss mindre än vi är.
Det är stort att få leva i vårens tid. Det är stort att få vara människa - låt oss aldrig glömma det. Det anstår oss inte att göra oss mindre än vi är.
Och jag tror att både vi själva, våra djur och vår natur mår som allra bäst om vi tar vår stora uppgift på riktigt stort, glatt och avspänt allvar. Som det står i en 3000 år gammal hebreisk text:
"Du sänder ut din ande, då förnyas jordens anlete. Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna. Sin vind låter han blåsa - då strömmar vattnen."
Ett fyrfaldigt leve för våren och Hälsingland. De leve:
Hurra, hurra, hurra, hurra!
Ett fyrfaldigt leve för våren och Hälsingland. De leve:
Hurra, hurra, hurra, hurra!
